torsdag 19 juni 2014

tisdag 10 juni 2014

Något?

Fick besked på shinten i torsdags 5/6 att dom hade hittat en förändring... fått tid idag 11/6 till CT bröstkorg....
Försöker att inte tänka....

fredag 30 maj 2014

Suck...

Känner mig lite nere just nu, superjobbig värk i hela kroppen, värst i benen och fötterna men även händer och rygg... Det är väl bara att bita ihop, inget att gnälla över men ont gör det, det enda som hjälper är citodon och diklofenack ihop....
Fick gjort en skelettshint för 2 veckor sedan men fortfarande inget svar och givetvis är alla spökena igång... Ska inte gnälla, det finns dom som har det värre, tänker på er L och A  L, kämpa på <3

lördag 16 november 2013

Bara att kämpa på...

Nu har jag kämpat med Letrozol några månader, i början var värken hemskt men sista tiden har det varit ok
Dock är det hemskt idag, hade "julastädning" igår och idag är det inte alls bra, min lymfarm är sämre än den var när jag fick första strumpan så idag har jag strumpa på för första gången på ca 1 år :(
Har ju egentligen bara väntat på att det skulle komma...

Lär på wiskymässa i Danmark och jag ska strax åka med M på Svaneholmsslott, ska bli mysigt :)

Ha en fin lördag alla!

Kramar!

måndag 16 september 2013

Dålig på att uppdatera...

Idag känns det som jag hamnat 3 år bak i tiden, all smärta från Taxoteren är här igen, har haft en underbar katthelg där jag har stått och gått jättemycket så idag kan jag knappt röra benen, händer och armar är ganska ok men benen svider och vrålvärker..
Började för drygt 3 månader sedan med Letrozol, Tamoxifen är himmelriket jämfört med Letrozol men sluta gör jag inte, får hitta något som funkar mot värken.

Med andra ord, inget roligt inlägg, ett riktigt gnälligt inlägg

fredag 22 mars 2013

Kopierat från "Cancerfonden bloggar"


Fördel med tamoxifen i tio år för bröstcancerpatienter

Ytterligare fem år av behandling med läkemedlet tamoxifen förebygger återfall och död i bröstcancer hos kvinnor med östrogenpositiv sjukdom.
Det är en slutsats cancerforskare drar i en ny studie som nyligen presenterades i den medicinska tidskriften The Lancet.
I Sverige ges fem års behandling med tamoxifen till kvinnor som opererats för tidig bröstcancer för att skydda mot återfall och bröstcancerrelaterad död. Skyddet gäller både under och efter avslutad behandling.
Nu visar alltså ny forskning att skyddet kan utökas om behandlingen får fortsätta.
Nästan 7 000 kvinnor har ingått i studien. De delades in i grupper; i den ena fick kvinnorna fortsätta med tamoxifen i totalt tio år. I den andra avslutade de sin behandling efter fem år.
I gruppen som fick förlängd behandling var andelen kvinnor som fått återfall i bröstcancer eller som hade dött i sjukdomen, under år 5 till 14 efter att behandlingen startade, 21,4 respektive 12,4 procent.
Motsvarande siffror i gruppen som fick tamoxifen i fem år var 25,1 respektive 15,0 procent.
Ytterligare analyser indikerar att tio års behandling halverar risken för bröstcancerrelaterad död under det andra årtiondet efter att behandlingen startade. Största nyttan verkar alltså ligga för dem som höll ut längst med sin behandling.
Visserligen fick dessa kvinnor en liten ökad risk för blodpropp i lungan och livmodercancer, men forskarna anser att nyttan överstiger denna risk.
Svenska onkologer diskuterar senare i veckan på vilket sätt dessa nya data ska komma att ändra nuvarande riktlinjer.
– Nu gäller att väga nackdelar mot fördelar och välja ut vilka patientgrupper som blir aktuella för en förlängd behandlingstid, säger överläkare Elisabet Lidbrink, bröstmottagningen på onkologiska kliniken vid Radiumhemmet i Stockholm.




tisdag 19 mars 2013

Mammografi

Förmodligen kommer det alltid vara oro vid varje mammografi för resten av livet, ska dom hitta något?
Idag var det dags igen, i Lund denna gången och snart har jag varit på alla mammografi klinikerna i hela skåne. Kom in i rätt tid, fick mammografin gjord och får sitta ut i väntrummet medan läkaren ska kolla bilderna, en annan sköterska kommer ut och ber mig följa med in för läkaren ville göra ett ultraljud, känner hur paniken stiger upp i huvudet och jag får koncentrera mig på att andas... ultraljudet görs och läkaren kan lugna mig, han hittade inget... snacka om lättnad... skrämmande egentligen hur paniken hinner komma och alla tankarna kommer tillbaka på operation och på cellgifter... 
Jag har en del mörka tankar men förhoppningsvis lättar det så fort det blir bättre väder, nu ska vi se fram emot våren.
En bloggare som jag följt sen jag blev sjuk har blivit en vacker ängel och en annan som jag haft ganska mycket kontakt med har fått avsluta all behandling och fått besked om att det tyvärr inte finns mer att göra, det gör så ont i mig och mina tankar går till hennes barn och man... Fina Malin, hoppas du slipper lida...